Jag är för gammal för att tugga allt på nytt.Jag är för ung för att spotta ut det jag med käftarnas hjälp har lyckats svälja redan en gång.
Jag står där i ändan av bron o vippar, fram o tillbaka hit o dit.
Tappar balansen och återfår den ibland.
Ramlar i o blir sur o grinig men torkar upp så småningom igen.
Jag är en vettex som suger upp det som blir över, eller en silkesvante man polerar det sista med.
Jag är nog förrästen en vindruva som sakta mognat till ett russin, men i en välkomponerad rätt blir ett russin en delikatess.
Jag far fram o tillbaka mellan liv och död, mellan vilja o ovilja, mellan lust o olust.
Tacka vet jag rondellerna, där kan man vila sig ibland, men det enda som händer då är att det snurrar lite mer än vanligt i hela systemet.
Det klarnar i öster!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar