Fiffigt! Eftersom jag alla dagar befinner mig i Tallin försöker jag utnyttja tiden. Genialiskt att handla all mat där, enkelt o ca hälften billigare. Eftersom vintern var speciell för att inte säga rent jäkligt bister finns det en oändligt massa platser som tagit stryk här på min plats på jorden.Hängrännorna hängde mer än lovligt, tak plåten hade sprätt till väders i kanterna, tunnorna såg ut som buckliga portvinsnäsor, målfärgen flagar på olika ställen stegen till sjön såg ut som en spiral efter isens framfart.
Många saker har inte blivit åtgärdade på många många år här på udden. Skänker dock varma tankar till Hasse o mor som gjorde det lättare för mig nu genom att ha rejäla doningar från början.
Jag tyckte alltså det var en briljant ide att också inhandla div målfärger å byggprylar i Tallin.
Nåjo en hjälpsam taxi chaufför assisterade mig trots mina envetna protester och jag fick det jag ville från en byggfirma.
Nötbrun Kuprinol/Pinotex kanoon det stod "Pähke" på burken. Självklart nötbrun eftersom Pähkina är nöt på finska...trodde jag. Ovan på bilden ser ni skilnaden på denna skapelse den högra är nötbrun i Finland den vänstra är nötbrun i Estland.
Den glada taxi chauffören blev jag lyckligtvis av med i terminalen trots att han menade att jag nog kanske skulle ha behövt honom till att utföra målarbetet....Skojigt med hjälpsamma människor *S*
Jag har utnyttjat lediga varma soliga dagar i Tallin med att utforska staden med som alltmer fashinerar mig. Dessa otroliga byggnader, gamla fantastiska arkitektritade villor som ännu står övergivna toma mellan sprillans nya moderna hus. Små övervuxna trädgårdar med hägg o syren mellan betongparkeringar. Helt osannolikt och för en sån som mig mycket spännande upplevelser. Jag har redan hittat mina drömhus. Esterna är ett mycket vänligt folk utom de som utan att blinka lurar skjortan av en innan ens man hinner tänka, men så länge det handlar om deras krooni så gör det mindre..(just inget värda i jämförelse till euron.)Min lilla blå har fått nytt musiksystem, det blev jag lycklig över, har i någon månad enbart kunna avlyssna pensionärsradiokanalen Vega med dessa sjömanshurtiga visor och schlagers från 60 talet...skoj några minuter i taget...men nu skall min nya Kenwood avhjälpa den plågan.
Jag har alltid varit svag för gitarrlir, nu står ett magnifikt instrument i huset. Jag har musikanten på udden och skall jag få krämpor av medicinska slag skall det ske under den närmaste framtiden. Han är inte bara musiker utan också läkare, bra va *L*
Måla snickra njuta står på agendan och kanske lite ny kunskap om skalbaggarnas intressanta liv...
