Nu kommer den närmare igen, som ett stort svart moln vältrar den sig närmare för att snart vara så nära så den kommer att äta upp mej. HJÄLP, jag talar om Julen.
Min största support i livet förutom ungarna var ju mamma. Min knäppa stolliga men så innerligt snälla mamma, ja med vissa undantag då...men HON skulle nu ha hållit med mej.
Paniken inför jul, paniken att inte ha tillräkligt med presenter och att plötsligt upptäcka att en unge fått för många paket i jämförelse med barn no 2 och 3. Mamma berättade målande så många gånger till och med mitt i sommaren hur hon vaknat alldeles kallsvettig av att hon upptäckt att hon inte hade köpt tillräkligt med julklappar.
Undrar nu stillsamt om detta också är ärftligt, liksom så många andra av min kära mors egenskaper som jag så hårt arbetat emot...
Hjälp nu är den ialla fall snart här o jag har som vanligt inte ens tittat åt en butik för att köpa nåt skräp, nåt vettigt har jag helt enkelt inte råd till i år.
Jag såg att Tvilfit säljer 5 par strumpor för priset av två, och det e nog en sak jag skall fundera på, man kan ju alltid slå in strumpa för strumpa i olika paket.
Det där med kalsonger är likadant 6 par för priset av ett.
En underbar unge önskade sig ett skohorn, jag har nyligen hittat en bra pinne som e lite bredare på ena sidan o skall börja fila på det strax. Hur jag skall klippa ihop ett par regnbrallor till dottern som hon önskade, har jag nästan löst. Det ligger en gammal vaxduk i ladan, det kan jag säkert snickra till till ett par balla brax om jag vill och jag tror hon kommer att älska dem... ;/
Ett stackars barn fick sig som present för en vecka sedan en FOUTÅÅÅ eller va det nu kallas en joga madrass typ.
Morfar Moritz slutade som textilingeniör och designer för ca 40 år sedan och vår käre mor hade råkat spara diverse tyger, alltså rotade jag i förråden fram ett mycket speciellt sådant med Egyptiska filurer och sydde raskt ett omtag / överdrag till en madrass jag hittade i ladan, förmodligen av gammalt hästtagel men den blev till synes helt bra tyckte jag... Sonen smålog överseende och sade sig artigt vara glad och tackade.
Ja jag lär ju inte bli ihågkommen för mina vackert inslagna paket vilket jag ventilerat tidigare här och inte lär jag bli ihågkommen för innehållen av dessa heller.
Herregud nu blir det Jul vare sig jag vill det eller inte...
BILDEN: TÄNKAREN av August Rodin ( 1840 - 1970)
