Den allvarliga minen herr doctor Österrike gav mej gjorde att jag blev väldigt liten i stolen framför honom. "-Das ist ganz lös" sa han ungefär, "-die shrauben, und muss waz operiert"...
Jaha, att mina skruvar var lösa det visste jag, men det gällde ju dem i övre våningen och jag hade hittils inte vetat att den åkomman kunde opereras.
Men så var det nu alltså inte. Han försäkrade att jag hade alla skruvar in der kopf intakta, men nu ville han ta bort / justera dem i foten. Det fanns i mitt eiffeltorn i foten de hade nu lossnat. Nå efter en kort förhandling beslöt han att ta det bums, inga fördröjningar och inga planerade ingrepp här inte. Vi bor ju i ett land där det skall göras smidigt....Så det var bara o lägga upp sig snällt. Skruvarna fick jag med mej, de har ju suttit i 8 år och tydligen gjort sitt arbete klart.
Jag som trodde ju de hade rostat ihop, så hade det känts de senaste åren.
En läkare kommenterade det, " Fröken, vi använder inga ryska skruvar i ortopedin"!
Nu skall jag fundra över på var jag kan skruva in dessa blanka fina skruvarna nästa gång.
Det lyser fortfarande i den lilla stugan på andra sidan fjärden, där ingen borde finnas. Eftersom isen ligger tänker jag försöka lösa det mysteriet. Skall nog testa mina skruvlösa fötter och traska över....
