Ett elakt oväder verkat har stannat och ökat i styrka på plats. Någonstans över Sveriges västligaste kust ligger ett åskmoln och pyser, blixtrar och dånar. Nederbörden detta framkallar ger dessbättre inga större spår av översvämmningar eller elabrott någonstans. Endast en total kortslutning mycket lokalt.
Ibland verkar det som om oväder har en tendens att inte nå de målen de från början kanske tänkt sig utan det förblir stationära. Varningar som utfärdas med hot om att ovädret kunde ta sig till andra nejder behöver alltså inte alltid hörsammas. Jag har ju en helt egen tes. Oväder som är uppkomna av fantasier stannar liksom på samma ställe varifrån de uppkom, och just på den platsen framkallar den mest skada, voi voi, Bummerang effekten.
Över mej skiner en underlig sol, den vittnar om vår.
Just nu är detta utsikten från mitt fönster.
