lördag 26 januari 2008

Man kan om man vill.

Så passerade fredagens storm, och Lets dance. Jag är faschinerad över hur ett tv program tycks uppta så många människors engegemang. I lanthandeln står man i kön o diskuterar hur man skall kunna dela sig mellan På spåret och Lets dance. Jag står förundrad och lyssnar, alltså var jag tvungen att titta på HELA lets dance, och nu är jag absolut fast. Det är både medryckande och underhållande. Eftersom Linda känns som om hon var min unge på något vis, känns ju hennes medverkan extra intressant. Jag tycker lite synd om henne just nu. Undrar om hon vet hur jagad hon som person kommer att vara, visserligen har hon tidigare befunnit sig mitt i stormens öga men nu verkar hon bli allas egendom både fysiskt och själsligt, det är kändisskapets baksida, men det vet hon förmodligen. Håll Finlands fana högt hade min far sagt!
Ang tv´n måste jag nu hålla med om Herr Uggla. Jag är så oändligt trött på alla reklamer idag, de framkallar obehag och spykänslor. Just nu handlar det om lukter, fotsvamp, flytningar, munodörer, mens och gud vet vad. Olika äckligt förnuftiga figurer talar om allt detta mitt i mitt upp i mitt face när jag sitter och skall ta till mej något av utbudet på burken, tur att kontrollen finns i närheten.
Usch va människan kan va äcklig! tacka vet jag grisen!

måndag 21 januari 2008

Baksmälla!


Hela januari är en bedrövlig månad. det borde ju vara starten på det nya året, starten på energier, beslut och gud vet vad. Men jag kan inte se någonting roligt med den här månaden. Den är liksom eftertankens tid.
Tiden efter julen efter hela förra året, den innehåller bara utropstecken för mej. Oftast är det nu i januari alla överraskningar kommer som efterdyningar av året som var, det kan vara i form av räkningar som bolagen plötsligt saftat till. Det innebär att det inte bara är jag som upptäcker hur en hel del legat och väntat och nu skall åtgärdas. Det kan vara i form av tankar, det där man borde ha tänkt på för länge sedan men man bara har skjutit upp. Usch vilken baksmällemånad.
En rejäl baksmälla brukar ju vara resultatet av en riktig praktfylla, och den i sin tur kan betyda att man har haft rikigt kul, (behöver inte alltid vara samma sak som att man är generalfull)
Nåja visserligen har det hänt mycket kul, men också en hel del saker man inte vill uppleva igen, och nu dras man alltså med den här månaden, som ter sig evig, den verkar ju aldrig ta slut! Undrar om det inte är årets absolut längsta månad. Alltså nu tror jag att jag gör som grisen. Hittade den en dag så här i sin säck o jag kan försäkra er, det var han själv som ordnat till att lägga sig under filtarna o bara sticka ut trynet, jag skall göra likadant!!